Tänker tillbaks
Tänker på början av min gravilitet, det var så blandade känslor, jag var så förvirad och lycklig samntidigt.
Men att jag skulle bli mamma på bara några få månader kändes så overkligt. Att jag bar på ett barn som skulle bli min son eller dotter resten av mitt liv. Jag minns när man började känna sparkarna, så underbart!
Vissa dagar blev man orolig när man kände mindre rörelser. Rädsla över att förlora graviliteten.
Varje gång man var hos barnmorskan och fick höra att allt verkade vara bra, det var en lättnad.
Jag är så himla glad över att allt gick så bra under min gravilitet, dessutom förlossningen. Visst var det en otroli smärta att föda barn och ja det gjorde sjukt ont, men det var det värt. Två dagars smärta sen kom min dotter ut till världen.
Jag är stolt att kunna säga att jag är hennes mamma. Hon är underbar, vacker,snäll å go. ÄLSKAR HENNE SÅ!
Folk säger att livet tar slut om man får barn när man är ung men det är inte sant, det är då livet börjar!
